Du sover. Kudden är ovanligt het

Och tyngden flyter under överkastet.

Din axel som om gjord av alabaster

Belyser månen som den tävlar med.

Där ute slår dagsmejan vårens takter

Och vinden tar snöflingor i sin famn

Och veckor seglar in i hemmets hamn

Som skonare, behagfulla och sakta.

Vi väntar… Blommor väntar: de vet att

De snart får vakna, långsamt och försiktigt,

Och marken väntar på att vinterskikten

Ska bli en bäck en februarinatt.

Och varje stund i denna djupa tystnad,

I mörkret och i största hemlighet

Råder det livet som vi inget vet

Om, livet som uppstod i dig så mystiskt.

Översättning Maria Edström