Du sover. Kudden är ovanligt het
Och tyngden flyter under överkastet.
Din axel som om gjord av alabaster
Belyser månen som den tävlar med.
Där ute slår dagsmejan vårens takter
Och vinden tar snöflingor i sin famn
Och veckor seglar in i hemmets hamn
Som skonare, behagfulla och sakta.
Vi väntar… Blommor väntar: de vet att
De snart får vakna, långsamt och försiktigt,
Och marken väntar på att vinterskikten
Ska bli en bäck en februarinatt.
Och varje stund i denna djupa tystnad,
I mörkret och i största hemlighet
Råder det livet som vi inget vet
Om, livet som uppstod i dig så mystiskt.
Översättning Maria Edström